Att vara en vän

Att tänka på en vän är ett av de små grå cellernas uppgifter. Men hur sätts denna verksamhet igång? Det kan inte ske helt spontant av sig själv. Någon eller någonting måste sätta igång hela processen. Men den processen vet vi inget om.

Men stopp. Tankegångarna måste väl var fel nu. De där små elektriska impulserna vet du om och det är allt som behövs. Så måste det vara. Men jag tror att det mer än så.

Tänk dig en god vän. Den här vännen berättar om ett problem som hon/han har ställts inför. Det kan vara stort eller litet. Det kan gälla ett barn eller barnbarn. Ett verkligt stort problem som bygger på oron för personens hälsa eller fortsatta framtid. Du har aldrig sett din vän men ändå kommer tanken på problemet. Vad skall jag som vän göra. Hur kan jag hjälpa till.

Inte kan väl dessa tankar bara uppstå genom att "mina grå" får en elektrisk impuls. Jag anser att allting är betydligt större än så. Det måste finnas något som kan styra de elektriska impulserna och sätta igång tankeverksamheten. Här börjar något ske. Du tänker utifrån något helt annat. Antingen vi vill eller inte börjar vi ana något större än oss själva. Något som i förlängningen är blir Någon.

Nils Berghänel